PFSS – FRÄMRE KNÄSMÄRTA
Vad är PFSS – främre knäsmärta?
Knäskålens (patella) undersida ligger an mot lårbenet (femur) och bildar den patellofemorala leden. Vid PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom) även kallat kondromalaci uppstår en överbelastning i detta område och man får ont på framsidan av knät. PFSS – främre knäsmärta är en av de vanligaste orsakerna till besvär med knäna bland folk som är fysiskt aktiva.
Varför får man främre knäsmärta? Det finns flera förklaringsmodeller till varför man får denna typ av besvär. Här kommer några exempel:
-Man är för svag i musklerna på lårets framsida (quadriceps) och det gör att knäskålen inte rör sig optimalt i patellofemorala leden och smärta uppstår. Är rörligheten i quadriceps nedsatt så ökar trycket i patellofemorala leden och man kan få ont.
-Obalans i styrka mellan musklerna i lårets framsida och musklerna i lårets baksida (hamstrings).
-Pronation, att man faller inåt med fotleden vid belastning, ger en inåt vridning i knät som i sin tur kan bidra till en överbelastning patellofemoralt.
-En för hårt stegrad träningsnivå som belastar knät i överkant mot vad det tål och smärtan i framsida knä är ett faktum
Behandling av knä hos Alta Vita
Symptom vid kondromalaci
Belastningssmärta i knät vid exempelvis löpning, trappgång eller promenader som lokaliseras till framsida knä. Att sitta med böjt knä kan efter en stund trigga smärta i knät. En majoritet har smärta i båda knäna. Både kvinnor och män drabbas. Det kan vara svårt att exakt peka på vart smärtan sitter, men ofta sitter den runt knäskålen eller innanför knäskålen.
Diagnosticering av PFSS
Diagnos ställs efter anamnes och undersökning. Vi tittar på höft, knä, underben och fot. I den sammantagna bilden tar vi även med rörelsemönster i belastning för höft, knä och fot.
Behandling av främre knäsmärta
När vi väl har satt fingret på vilka som är de bakomliggande orsakerna till PFSS, så styr vi in behandlingen mot det. Behandlingen kan bestå av en justering av fotställning med skoinlägg, knästabiliserande träning, stretching av framsida och/eller baksida lår. Om patienten löptränar så kan det bli aktuellt med en löpanalys för att optimera löpsteget. Så initialt vill vi justera eventuella ogynnsamma belastningslägen som kan komma från höft, knä, fot. I kombination med det vill vi med styrketräning öka belastningstoleransen patellofemoralt. Med detta minimeras risken för återfall då ursprunglig aktivitet återupptas.
